Det var på våren min mamma gick vidare till en annan dimension. Ja, det är så jag ser det. Hon dog inte för mig då. Förlorat henne i mitt liv hade jag gjort för länge sedan. Hennes själ lämnade den sjuka kroppen och blev befriad. En kropp som hade varit hennes fängelse i många år.
Den hemska sjukdomen hon hade hette Alzheimers. Hon var bara 50 när hon insjuknade. 63 år gammal när hon lämnade sin sjuka kropp i sin säng på ett demensboende i Vargön.
Pappa hade sett till att hon fick det så bra som möjligt med eget rum och frisk luft varje dag. Hon hade många syskon som kom och besökte henne och jag och min syster åkte dit och gick ut med henne i rullstolen då vädret var ok så att hon skulle få känna sol och höra fåglarna. Men vad hon upplevde och tog in visste man inte. Huvudet hängde och det sista kunde hon inte längre tugga sin mat. Min kära stackars älskade mamma. Vacker som en sommardag var hon när jag var liten. Hon älskade sol och blommor. Det är om våren som jag saknar henne som mest. Men det är inte för att hon dog då. Utan för att det är då jag mins henne som mest i livet.
Den hemska sjukdomen hon hade hette Alzheimers. Hon var bara 50 när hon insjuknade. 63 år gammal när hon lämnade sin sjuka kropp i sin säng på ett demensboende i Vargön.
Pappa hade sett till att hon fick det så bra som möjligt med eget rum och frisk luft varje dag. Hon hade många syskon som kom och besökte henne och jag och min syster åkte dit och gick ut med henne i rullstolen då vädret var ok så att hon skulle få känna sol och höra fåglarna. Men vad hon upplevde och tog in visste man inte. Huvudet hängde och det sista kunde hon inte längre tugga sin mat. Min kära stackars älskade mamma. Vacker som en sommardag var hon när jag var liten. Hon älskade sol och blommor. Det är om våren som jag saknar henne som mest. Men det är inte för att hon dog då. Utan för att det är då jag mins henne som mest i livet.
Har precis läst Linda Olssons böcker "Det goda inom dig"," Sonat till Miriam" och "Nu vill jag sjunga dig milda sånger". Alla handlar om någon form av förlust men är mycket fint skrivna och ger en känsla av att livet är värdefullt i sig. Hur vi än har det och att man måste leva med sin sorg och sitt förflutna. Om att bli vän med sig själv, sitt då, sitt nu och sin framtid. Hennes första bok "Nu vill jag sjunga dig milda sånger" var den jag läste sist. Den handlar om mötet mellan två kvinnor och två generationer. Båda bär på en sorg och förlust som de bearbetar. Genom mötet lär de känna sig själva då de berättar sin historia. Den gamla kvinnan har, kan man tycka, levt ett oerhört tragiskt och kärlekslöst liv. Men hennes sista år i livet blir ett av hennes lyckligaste.
Så till vårens små glädjeämnen:
Nygräddade våfflor på våffeldagen med kaffe och babbel med min fina dotter.
Nygräddade våfflor på våffeldagen med kaffe och babbel med min fina dotter.
......och äntligen får man frossa i blommor och påskpyssel (går ju att ha inne när det fortfarande är kallt ute)
För mig är påsken ett stort "färgkallas". Älskar glada färger.
GLAD FÄRGSPRAKANDE PÅSK!
GLAD FÄRGSPRAKANDE PÅSK!